Målsättning

 

Vårt mål är att alla ungdomar ska ha närvarande vuxna som ungdomen har regelbunden kontakt med. Viktigast är att ungdomen känner att det finns minst en vuxen som särskilt bryr sig om just mig och hur jag mår. Det är särskilt viktigt att någon följer ungdomens skolnärvaro eftersom det är ett krav för IOP-avtalet.

 

Agape Borås har många olika volontäruppdrag men de uppdrag som vi särskilt skapat för nära relationer är:

 

Faddrar

Värdfamiljer

 

Agape Borås arbetar för att alla ungdomar ska ha en egen fadder. Vi hoppas att de flesta av ungdomarna kommer bo i värdfamiljer men några kommer också bo i stödboende. För ungdomar som bor i stödboende finns enbart faddern men för ungdomar som bor i familjer är det viktigt att faddern och värdfamiljen samtalar om vem som bäst kan stötta ungdomen inom olika områden. Givetvis kan man också hjälpas åt på olika områden, men det är viktigt att man pratar om detta tillsammans med ungdomen och varandra.

 

Vi ser också gärna att du som är fadder eller värdfamilj stödjer ungdomen i följande temaområden:

 

Skolan och läxor

Boendefrågan och Boendekontraktet

Fritidsaktiviteter

Hälsofrågor

Ekonomifrågor

Klara sitt eget hushåll

Asylprocess

Hitta rätt i samhället

Arbetsmöjligheter

 

Det är viktigt att det i uppdraget som fadder finns en tydlig överenskommelse med ungdomen/värdfamiljen om hur ofta faddern och ungdomen ska ha kontakt. Vårt förslag är 1 gång per vecka men minst en kontakt var 14:e dag för ungdomar i stödboende och minst en kontakt i månaden för ungdomar i värdfamilj. Kontakten kan ske genom träff eller telefonkontakt.

 

 

 

OBS! Det är jätteviktigt att det finns en person med ansvar att följa upp ungdomens skolnärvaro, detta då skolnärvaro är ett krav för att omfattas av IOP-avtalet. Ungdomen får, enligt IOP-avtalet, inte ha mer än 35% ogiltig frånvaro. Det är därför viktigt att ungdomar vars skolfrånvaro börjar öka får stöd snabbt för att återgå till skolan.

 

 

Skolan

Att klara skolan kan innebära att möjligheten att få stanna i Sverige ökar .

 

Tips att diskutera

Vilken skola och klass går ungdomen i?

Trivsel/svårigheter

Vilken klassföreståndare/mentor?

Ta kontakt med dessa och få en bild av vilken studienivå som gäller (se nedan) och deras bild av vad eleven behöver studiestöd med

Förankra och avsätta tid för läxor/dag och informera om möjlig läxhjälp (mån-tors 18-20)

Skapa bra relation med lärare och försök vara med på utvecklingssamtal

Följ ungdomens skolnärvaro; ökad frånvaro, som inte beror på övergående fysisk sjukdom, skall rapporteras till din volontärsamordnare!

Var noga med att det görs sjukanmälan när ungdomen inte kan gå till skolan av giltiga skäl

 

 

Boendefrågan och boendekontrakt

 

Det är viktigt att ungdomen både känner trygghet och tar ansvar för sitt boende.

 

Tips att diskutera

Hur trivs du?

Vad tycker du är bra?

Vad skulle kunna bli bättre?

Vilket ansvar tar du i ditt boende?

Hur ser relationerna till dem du bor med ut?

 

 

Boendekontrakt, uppföljning

Hur följer ungdomen sitt kontrakt som bl.a. innefattar att

 

Meddela, och lämna telefonnummer, om ungdomen inte tänker sova hemma

Ansvar för ekonomi (ska lägga undan 200 kr i veckan i en matkassa)

Visa respekt och hänsyn till medboende och volontärer

Ansvar för att komma i tid till skolan eller andra möten

Deltagande i boendets gemensamma uppgifter såsom städning, matlagning husmöten etc.

 

Boendefrågan

Denna frågeställning är aktuell för de ungdomar som ännu inte fått värdfamilj

Önskemål om värdfamilj?

Önskemål om lägenhet etc.

 

Gäller att få fram för och nackdelar med de två alternativen så vi kan göra bra matchning.

 

 

Fritidsaktiviteter

 

Inriktning; att varje ungdom ska ha minst en fritidsaktivitet per vecka.

 

Inventera ungdomens intresse och försöka att hitta en aktivitet som passar! Många av ungdomarna har stort behov av en aktivitet som är fysiskt ansträngande, då dessa aktiviteter ofta är ett stöd för att hantera oro och ångest.

 

Några tips:

Hjälp ungdomen att kontakta en idrottsförening som bedriver den idrott som är intressant och följ gärna med första gången

Gymkort hos BAK (kan fås av Kamal)

Simning Borås (Mats Svensson)

Fotboll & Friidrott (Lennart Frejd)

Kontakta Borås Kulturskolan som erbjuder

Musik och Dans

Teater

Cirkus

Bild och Textil

Informera om Brygghusets aktiviteter

Besök närmaste fritidsgård

Boråshallen har många aktiviteter, bl.a. kickboxning med daritalande lärare

 

Hälsofrågor

Många ungdomar mår dåligt både psykiskt och fysiskt. Människan är en helhet där kropp, tankar och känslor hänger samman. Ensamkommande är en grupp där många har psykosomatiska symptom (jobbiga tankar och känslor visar sig i kroppsliga symptom som huvudvärk, sömnsvårigheter, ont i magen, axlar, nacke, rygg m.m.)

 

Att visa att man bryr sig är viktigt. Var inte rädd för att fråga ungdomen om hur hen mår men respektera alltid om personen inte vill eller orkar prata.

 

Inledningsvis är det viktigt att du informerar dig om nedanstående frågor

 

Har ungdomen kontakt med psykiatrin? Vem är i så fall ansvarig behandlare? Ring gärna och presentera dig. (Det räcker dock med en kontaktperson mot BUP, så bestäm vem som gör detta)

BUP ser helst att ungdomen lämnar en skriftlig fullmakt för att du får ta denna kontakt och att de kan lämna ut information till dig

Ungdomens hälsostatus, vaccination och ev. medicinering (Birgitta Svensson kan ge mer stöd vid behov)

Planera för årlig hälsoundersökning. Det räcker ev. med skolans. (OBS! Ungdomar 18+ kallas ej till hälsoundersökning)

Kom överens om vilken vårdcentral som skall gälla

Ungdomens tandstatus, kontakta senaste tandläkare. Ungdomen kallas ej till årlig tandläkarundersökning och tandvård är förenad med kostnad. Ta ställning till om ev. rekommenderat tandarbete skall genomföras (Kostnadsbedömning i samråd med Agape Borås)

 

 

Tips på samtalsfrågor

Hur mår du?

I vilka situationer mår du som bäst/sämst?

Vad händer i dig när du inte mår bra?

Kan du beskriva hur det känns?

Finns det saker som, du upplever, får dig att må lite bättre när du mår dåligt? (be gärna om utförlig beskrivning)

Finns det något jag kan göra för att stötta dig när du inte mår bra? Något jag ska tänka på att inte göra?

 

Det finns flera kyrkor som kan ge särskilt stöd till personer som konverterat eller söker stöd kring existentiella/livsåskådningsfrågor (däribland Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och EFS som parter i IOP-avtalet).

 

Särskilt stöd till HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera) kan ges av RFSL (som är partner i IOP-avtalet)

 

Självmordstankar

Var inte rädd för att fråga om ungdomen har självmordstankar, men välj situationer där det finns utrymme för förtroende. Bli inte rädd/chockad om ungdomen uttrycker självmordstankar utan ställ öppna frågor

Hur ofta har du tänkt på att ta ditt liv?

Hur har du tänkt att du ska göra?

Vad är det som har hindrat dig? (tänk på att ungdomen har gått igenom många svåra saker och personen har fram tills nu haft många anledningar att begå självmord men personen har valt att leva. Att veta vilka skäl som hindrat ungdomen kan vara mycket bra i framtida samtal, där du kan återberätta vad ungdomen tidigare sagt, för att ge kraft)

 

OBS! Det är en felaktig myt att samtal om självmord ökar riskerna, utan tvärt om så minskar riskerna för fullbordat självmord av samtal. Om en ungdom tydligt kan beskriva inte bara att personen har självmordstankar utan också hur man ska gå tillväga för att ta sitt liv och kanske också när i tid, ska du omgående kontakta ungdomens behandlare (om sådan finns) alternativt din volontärstödjare. Lämna aldrig en ungdom ensam som uttrycker detaljerade självmordstankar och du tror att ungdomen är på väg att göra verklighet av dessa. Ring 112 och begär ambulans till sjukhuset för läkarbedömning och ev. inläggning. Tänk också på att aldrig åka bil ensam med en akut självmordbenägen ungdom, då risken är stor att hen öppnar bildörren och hoppar. Se till att du har ytterligare en person med dig i bilen.

 

VID AKUTA SITUATIONER TVEKA INTE ATT RINGA 112.

 

Ekonomifrågor

Så här mycket pengar får ungdomarna

Ungdom med eget hushåll: 71kr/dag = 2100kr/mån (Intyg att ungomen står för alla kostnader själv)

Ungdom med gemensamt hushåll: 61kr/dag= 1800kr/mån (Gemensamt hushåll)

 

Pengarna betalas ut av Migrationsverket via ICA Banken. Ungdomen kan låta Värdfamilj/Fadder få del av ICA-kortets koder.

 

Dessa pengar skaräcka till alla utgifter utom logi, 1 mål mat i skolan och ev. bussbiljett.

Vi rekommenderar

En ”månadsbudget” görs

Vid inköp över 500 kr samråd med värdfamilj/faddern

Bygga upp en reserv på 1000 kr för oförutsedda utgifter

 

Vid ansökan till Migrationsverket kan bidrag fås för inköp av

Vinterkläder (medges bara 1 gång)

Extra ordinära utgifter som glasögon etc.

 

OBS!

ICA-kortets giltighetstid: som alla bankkort har kortet en giltighetstid och när den går ut måste man hämta ut ett nytt bankkort. För detta kan man inte förboka tid (som man måste för att hämta LMA-kort; utan man får åka till mottagningsenheten och ha en nummerlapp)

 

 

Klara sitt egna hushåll

 

Det är viktigt att ungdomarna tillåts och utmanas i att ta eget ansvar. Detta är ungdomar som har flytt över halva världen, de är vana vid att ta stort ansvar. Målsättningen är att ungdomen ska kunna flytta till ett eget boende och därför kan ungdomen behöva tränas i exempelvis:

 

Planera och göra inköp av sin mat

Laga och bjuda på mat

Planera/budgetera för inköp (ex. kläder)

Sköta sin tvätt av kläder och sänglinne (läsa tvättetiketter)

Sköta och städa sitt boende

 

 

Ta reda på vad ungdomen kan och samtala om vad hen behöver lära sig.

 

Asylprocessen

 

Behöver ni/ungdomen stöd i juridiska frågor kan ni kontakta rådgivningsbyrån

http://sweref.org/ Måndag till onsdag kl. 09.00-11.00 är det möjligt att ringa på deras telefonrådgivning på nummer 0200-88 00 66. De kan endast ge rådgivning på svenska eller engelska. De har inte möjlighet att ordna tolk.

 

Asylprocessen pågår just nu under flera år och att vänta så länge är en extremt jobbig process för alla. Agape Borås har tagit fram ett särskilt vägledningsmaterial för att förstå ordningen i asylprocessen. Att ha en grundläggande förståelse för hur asylprocessen går till är viktigt för att kunna ge stöd till ungdomen eftersom frågan om asyl oftast är den viktigaste frågan i ungdomens liv just nu.

 

I det här dokumentet vill vi bara ge en kort översiktsbild och lista de frågor som är särskilt viktiga att ha extra koll på som fadder/värdfamilj. Ibland har ungdomen kvar kontakten med sin tidigare god man som varit med genom hela asylprocessen. Men detta gäller inte alla.

 

Nedanstående bild är hämtad från Migrationsverket och ger en enkel översiktsbild av de olika stegen. Värt att notera är att överklagande kan ske till två olika instanser; Migrationsdomstolen (MD) (efter första avslaget från migrationsverket) – Migrationsöverdomstolen (MÖD) där man först ansöker om prövningstillstånd. Det är ett ytterst fåtal ärenden som tas upp i MÖD. I nuläget är väntetiden på besked från MD 8-12 månader. Väntetiden på prövningstillstånd i MÖD går betydligt snabbare, oftast under en månad. Verkstäldighetshinder (VUT) kan skrivas ända fram tills man lämnat Sverige. Ska VUT skrivas är det oerhört viktigt att ha kontakt med en juridiskt kunnig person!

 

Frågor att hålla koll på:

 

* Har migrationsverket (MIV) rätt adress? Det är jätteviktigt att ungdomen antingen själv läser eller får hjälp att läsa sin post, då beslut i asylärendet och kallelser till möten med MIV kommer på posten.

 

* LMA-kortets giltighetstid. LMA-korten (asylsökandes id-kort) går ut var tredje månad. Då måste man boka ett möte på mottagningsenheten i Borås för att få ett nytt. Det kommer ingen automatisk kallelse till detta utan ansvaret ligger helt på ungdomen. Utan giltigt LMA-kort betalas ingen ersättning och ungdomen kan inte bevisa sin rätt att vistas i landet vid kontroll.

 

* Kontrollera om det finns någon som ungdomen litar på som har fullmakt. Det finns mycket som kan hända i asylärendet och finns det ingen fullmakt kan ingen exempelvis hjälpa ungdomen om hen blir förvarstagen. Man har heller ingen rätt att få ut information. På www.farr.se finns förslag på fullmakt att ladda ner. Givetvis är detta ungdomens eget beslut.

 

* Överklagan måste skrivas inom tre veckor (21 dagar från delgivning från närmaste underinstans). För överklagan/prövningstillstånd till MÖD har ungdomen inte automatisk rätt till offentligt biträde (ob) men många ob hjälper ändå med detta. Denna rätt finns sedan återigen om prövningstillstånd beviljas.

 

* När ungdomen har tre avslag har asylbeslutet vunnit laga kraft. Det innebär att ungdomen formellt avslutas i Agape Borås (ersättning till värdfamilj upphör) och ungdomen får efter 4 veckor inte längre dagersättning från Migrationsverket. Det är också möjligt för gränspolisen att ta ungdomen i förvar efter tre avslag. Ungdomar som samarbetar (åker till ambassaden och utför andra uppgifter MIV begär) brukar dock som regel inte tas i förvar men undantag förekommer. Om ungdomen avviker finns det risk att senast kända adress (värdfamiljen) råkar ut för en husrannsakan av gränspolisen.

 

* Efter tre avslag (ej givet prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen) är det enda man kan göra att skriva Verkställdighetshinder (VUT). Det är viktigt att få hjälp med detta från någon juridiskt kunnig då skälen för VUT bara kan prövas en gång. Man kan däremot skriva ett obegränsat antal VUT innehållande olika skäl men man kan inte uppge samma skäl mer än en gång. Som anges ovan kan VUT skrivas fram till dess man lämnat landet.

 

Hitta rätt i samhället

 

Tips på inrättningar som är bra att kunna rutinerna kring

Migrationsverket

Vårdcentral

Tandläkare

BUP asylmottagning

Sjukhus

Bibliotek

M.fl.

 

Arbetsmöjligheter

 

En grundförutsättning för att få arbetstillstånd är någon form av identifiering (id-handling eller släkting som kan intyga identitet kan ibland räcka).

 

Ungdomar som har fått s.k. AT-UND genom att de har lämnat ID-handlingar som Migrationsverket godkänt kan söka arbete på arbetsmarknaden (se rutin nedan)

 

En annan möjlighet kan vara att diskutera prao/praktik möjligheter med den skola ungdomen tillhör eller om man har någon bekant som kan erbjuda sådan möjlighet

 

 

Borås Stad har inte erbjudit feriearbete till ungdomar utan AT-UND

 

En ungdom som erhåller lön kommer få avdrag för motsvarande summa från bidraget från migrationsverket (är lönen större än bidraget upphör bidraget helt för den period man erhåller lön).Det är ungdomens skyldighet att anmäla detta till mottagningsenheten.

 

Rutin:

 

Ungdom med godkända ID-handlingar kan söka AT-UND, vilket görs på Migrationsverket (tid:

ca 14 dagar). Erhållet tillstånd noteras i fält 7 på LMA-kortet. Ungdom söker arbete och får

ett sådant. Arbetsgivaren fyller då i Migrationsverkets blankett 152011 och skickar

densamma åter till Migrationsverket. Ungdomen ber om ett arbetsbevis av arbetsgivaren.

Detta bevis tillsammans med LMA-kortet visas för lokala Skattemyndigheten. Denna utfärdar

ett s.k. samordningsnummer som gör att ungdomen kan öppna ett bankkonto och ta emot

sin lön och betala skatt. OBS! Alla banker löser inte detta. När arbetet upphör ska

Migrationsverket meddelas.